Jag spände käckarna för att inte börja gråta. Jag visste redan vad som skulle hända då. Jag försökte undvika att titta in i hans ilskna ögon. Hans ögon som alltid fick mig att bli räddare än vad jag var. Men de tog inte så lång tid innan han kom mot mig mycket närmare. Hans ena hand åkte ner på min midje och den andra handen flyttade han till mitt huvud som han drog upp så att jag mötte hans blick. Han drog mig närmare hans kropp och nu skulle de hända samma sak som de hände i flera månader varje natt. Och varje gång blev jag bara räddare och räddare. Mina tankar försvan i en hel egen värd. Jag tänkte tillbaka på då jag träffade Jonas. Han var en snäll och rar kille som nästan alltid försökte låta romantisk. Men nu var det tvärtom. Sedan dagen så vi var ensama hemma hos honom, hände det första gången. Vi hade då varit ny kära i varandra. Men all kärlek jag hade för honom försvan. Hur han drog i mig och sedan våldtog mig. Jag minns hur rädd jag var och hur mycket jag käpmade för att ta mig loss. Men de gick inte, jag grät och varje gång han märkte att jag skrek till och grätt slog han till mig. Aldrig hade jag sagt detta till någon. Egentligen fanns det inte heller någon jag skulle kunna prata med. Inte ens med min mamma eller min bror. Inga vänner hade jag heller. Sedan Jonas kom in in i mitt liv har allt förändrats. Aldrig fick jag gå ut och hänga med vänner, skulle jag besöka min mamma och bror hade Jonas alltid följt med och sätt tilll att de inte fanns nån annan i närheten av mig. Inte skulle jag heller kunna gå ut, de ända jag gjorde var att sitta hemma hos Jonas och göra som han sagt till mig att göra. På nättarna hände samma sak hela tiden. Försökte jag slingra mig ur honom slog han bara till mig, och sedan fortsätta det. När han sedan somnade i djup sömn grät jag mig till söms tyst.

Plötsligt kände jag hur jag fick en riktigt hård smäll på den ena kiden och det sved till. Jag tittade upp och möttes av Jonas ilskna ögon. "Sluta dag dröma och lyssna på vad jag säger din subba." Jag tittade ner snabbt igen, och gjorde vad han ville jag skulle göra. Han började klä av sig och sedan drog han av mitt linne. Sedan hände de. Allt gick så snabbt och snart somnade Jonas med massa öl burkar omrking sig och snarkade högt. Jag drog täcket om mig och sedan kände jag tårarna rinna nerför kinden. Varför hände allt detta mig, var jag verkligen värt detta? Efter att  min pappa dog hade jag gråtit mig till söms, sett min mamma gråta nästa hela tiden och sett min bror vara så ledsen. När jag precis kommit över min pappas död kom Jonas in i mitt liv och gjorde det värre. Att min mamma och min bror trodde att han var en rar kille var verkligen sorgsent. Varje gång vi skulle besöka dom hade Jonas börjat bli rar kille och istället alltid försökt låta romantisk, men allt var tvärtom då ingen fanns i närheten av oss. Min bror som är 19 år, alltså 2 år äldre mig och som heter Erik eller min mamma, dom skulle jag inte heller kunna berätta vad som egentligen hände på nättarna hos mig och jonas. De skulle jag aldrig lyckas med. Jonas hotade mig till att inte berätta något, då skulle han göra dom också illa. Och de vill jag verkligen inte, hälre mig än dom. Jag ryktes till och tårkade bort tårarna som rann ner från min känd och blundade för att försöka somna. Efter ett par minuter lyckades jag somna med massa tårar i ögonen.

Jag spände käckarna för att inte börja gråta. Jag visste redan vad som skulle hända. Jag försökte undvika att titta in i hans ilskna ögon. Hans ögon som alltid fick mig att bli räddare än vad jag var. Men de tog inte så lång tid innan han kom mot mig mycket närmare. Hans ena hand åkte ner på min midja och den andra handen flyttade han till mitt huvud som han drog upp så att jag mötte hans blick. Han drog mig närmare hans kropp och nu skulle de hända samma sak som det hade hänt i flera månader, varje natt. Och varje gång blev jag bara räddare och räddare. Mina tankar försvann i en helt hel egen värld.

Jag tänkte tillbaka på då jag träffade Jonas. Han var en snäll och rar kille som nästan alltid försökte låta romantisk. Men nu var det tvärtom. Sedan dagen vi var ensamma hemma hos honom, hände det för första gången. Vi hade då varit ny kära i varandra. Men all kärlek jag hade för honom försvann. Hur han drog i mig och sedan våldtog mig. Jag minns hur rädd jag var och hur mycket jag kämpade för att ta mig loss. Men de gick inte, jag grät och varje gång han märkte att jag skrek till och grät slog han till mig. Aldrig hade jag sagt detta till någon. Egentligen fanns det inte heller någon jag skulle kunna prata med. Inte ens med min mamma eller min bror. Inga vänner hade jag heller.

Sedan Jonas kom in in i mitt liv har allt förändrats. Jag fick aldrig gå ut och hänga med vänner, skulle jag besöka min mamma och bror hade Jonas alltid följt med och sätt tilll att de inte fanns nån annan i närheten av mig. Inte skulle jag heller kunna gå ut, de ända jag gjorde var att sitta hemma hos Jonas och göra som han sa till mig att göra. På nättarna hände samma sak hela tiden. Försökte jag slingra mig ur honom slog han bara till mig, och sedan fortsätta det. När han sedan somnade i djup sömn grät jag mig till söms tyst. 

Plötsligt kände jag hur jag fick en riktigt hård smäll på den ena kinden och det sved till. Jag tittade upp och möttes av Jonas ilskna ögon. - "Sluta dag drömma och lyssna på vad jag säger din subba." Jag tittade ner snabbt igen, och gjorde som han ville att jag skulle göra. Han började klä av sig och sedan drog han av mitt linne. Sedan hände de. Allt gick så snabbt och snart somnade Jonas med en massa öl burkar omkring sig och snarkade högt.

Jag drog täcket om mig och sedan kände jag tårarna rinna nerför kinden. Varför hände allt detta mig, var jag verkligen värd detta? Efter att min pappa dog hade jag gråtit mig till söms, sett min mamma gråta nästa hela tiden och sett min bror vara så ledsen. När jag precis kommit över min pappas död kom Jonas in i mitt liv och gjorde det värre. Att min mamma och min bror trodde att han var en rar kille var verkligen sorgsent.

Varje gång vi skulle besöka dem hade Jonas börjat bli en rar kille och istället försökt att låta romantisk, men allt var tvärtom när ingen fanns i närheten av oss.

Min bror som är 19 år, alltså 2 år äldre mig och som heter Erik eller min mamma, dem skulle jag inte heller kunna berätta för vad som egentligen händer på nättarna hos mig och Jonas. Det skulle jag aldrig lyckas med. Jonas hotade mig med att göra min familj illa om jag berättade något, Och det vill jag verkligen inte, hellre mig än dem. Jag ryckte till och torkade bort tårarna som rann ner från min kind och blundade för att försöka somna. Efter ett par minuter lyckades jag somna med massa tårar i ögonen.